När det gäller pyssel är charmen för mig att se om jag kan göra det. Förväntan - blir det som jag tänkt mig, funkar det, ser det bra ut, går det över huvudtaget att göra? När jag väl vet det tappar jag intresset. Jag är t ex inte så förtjust i att sticka vantar eftersom den största tjusningen är att se hur det blir på den första vanten. Att sedan fortsätta med den andra är mindre roligt. Pyssel ska vara spontant och lustinspirerat. Inte krävande och tvingande.
Jag har fått förfrågan om att sy upp några fåglar och eftersom jag redan har sytt sådana och vet hur det blir har jag tappat intresset för dem och har dragit på dem i en evighet. Lockade mig själv med att det var spännande att se hur färgkombinationerna skulle bli. Då infann sig motivationen. Här sitter de nu, flygfärdiga, så när som på stjärtsömmen, och samlar kraft inför sin första flygtur. Det är mitt inlägg till Husmorsskolans symöte. Surfa in och titta på vad alla andra sysslar med.
Vad har hänt mina egna då? Jo, de sitter uppflugna på en hasselgren efter inspiration från bland annat här.
