Drömfyndet Pall

Bild från Metropol auktioner

Drömfyndet när jag går på loppis är att hitta något ur serien Pall av Lindberg. Serien tillverkades endast under en kortare tid, 1962-63, har jag för mig. Tyvärr är detta inget ovanligt drömfynd. Tvärtom. Jag skulle tro att Pall ligger högt upp på mångas listor.

Prunus är annars favoriten, fattigmans Pall, brukar jag tänka. Pall är som en rosa variant av Prunus. Båda är enfärgade med runda prickar som bildar mönster. Den ena blå och den andra rosa. Men samma är det förstås inte. Man ska inte blanda äpplen och plommon.

Bloggutmaning kannor

Porslinsbloggen  utmanar denna vecka till att visa kannor. Jag har inga märkeskannor men jag gillar de saker  som har varit med i svängen ett tag och inte är helt nya och jag gillar saker med lustig form och - för mig - tilltalande utsseende. Här är mina kannor som går i detta tecken.

Denna kanna med kaffe- och sockertillbehör köade jag länge för att lägga vantarna på. En utsatt tid såldes sakerna i Myrornas skyltfönster och jag stod som nummer två i kön och hann fram till det åtråvärda porslinet bråkdelen av en sekund före näste man. Jag vill påstå att det rörde sig om centimetrar. Är mycket nöjd med fyndet.

Stor och liten kanna. Den lilla bruna ser man titt som tätt på loppisar. Den här är extra liten och rymmer cirka två tekoppar. Behändig för det lilla kafferepet, för det lilla mötet där förtroenden byts.

Den långa kannan med sin familj. Glasyren på kaffekannan är mycket snyggare än på den stora kannan, tyvärr. Använder kaffekannan oftare än den stora, just därför.

En utrotningshotad klassiker?

Den handrullade köttbullen - en svensk klassiker som jag befarar är utrotningshotad. Tror att den av Findus eller Mamma Scan maskinrullade är vinnaren hos framtida generationer. Här ses ett exemplar av den svenska klassikern på Rörstrands Blåvinge. Själv bidrar jag allt som oftast till utrotningen, men idag gjorde jag inte det.

Grisen

Grisen är min allra äldsta följeslagare, då hon kom till mig på mitt dop med en lyckoslant i sin mage. Fortfarande är slanten den enda som klirrar i hennes ekande mage. Grisen borde vara den som vet mest om mig, men hennes minne börjar svikta och minnena från den tidigaste tiden med mig blandas med nya minnen i en röra som blir snurrigare och snurrigare. Idag står hon högt uppe på en hylla och tittar ner på världen under henne. Ibland vill jag pilla ut slanten och se vilken valör den har, men så tänker jag, lite vidskepligt, att det skulle föra otur med sig så den får vara kvar.

Taika igen

Taika-ugglan igen. En favorit. Koppen är precis lagom stor, större än gammeldags kopp, mindre än en del av nutidens.

Kom på att jag även har en plåtburk i mönstret Taika. Stor och härlig burk som rymmer mycket. Har på känn att den kommer att hålla som favorit länge för mig.

Blodapelsin

I januari börjar jakten på blodapelsinerna. Blod utlovas tidigt, ibland redan i december, men man får tugga i sig många oblodiga apelsiner innan de riktigt fina kommer. Trettondagsafton idag. Alltid lika spännande att skära upp frukten, men dagens apelsin var även den en besvikelse. I princip helt blodlös. I slutet av januari, kanske?

IIttalas fat Taika i bakgrunden. Slog upp Taika och det betyder "förtrollad, magi, trolldom och amulett". Allt i samma ord. Vackert, liksom fatet.

Trevlig trettondag!

Nytt år

Firade nyår i snöigt landskap. Här en snöfylldstolpe i fint mönster.

Snön skapar ett vackert blått ljus. Snö på snö, nedan.

Nyårsmiddag med retrodukning. Duken var ljuvlig med alla dess färger och kurbitsinspirerade mönster. Nåja, kanske inte kurbits men mönstrets symmetri förde mina tankar i den riktningen.

Porslinet var lika mönsterrikt och påminde om en förtrollad skog.

Spelmannen

Spelmannen är borgens charmör. Han skrattar när man spelar och trollbinder den kvinnliga publiken. Tyvärr är han för blyg för att agera och damerna förblir ouppnåeliga för honom. Men på sistone har han gjort små framsteg så kanske han vågar snegla åt någon dams håll snart.

Prunus

Stig Lindbergs Prunus. Den blålila färgen, lika anspråkslös som en styvmorsviol, påminner om himlen en sommardag. En njutning varje gång ögat far över smörbyttan. De småfräkniga plommonen är mina favoriter.